Trodde aldrig denna dag skulle ta slut

Jag vaknade efter att ha sovit i tolv timmar. Klockan hann bli elva i morse innan jag vaknade, hade jag vetat då vad som komma skulle hade jag INTE klivit upp.
Jag började med lite frukost och planerade dagen. Skulle tvätta bilen och lite annat tänkte jag. Behövde bara tänka tanken så började det regna.
Nåväl det finns väl annat att göra..
Sen..
Slog den till..
Den totala depressionen eller vad man vill kalla den. Hela jag gick ner för räkning känslomässigt sett. Jag orkade ingenting, ville ingenting men försökte ändå ta mig för något.
Det gick inte. Jag pendlade ett tag mellan ciggen och kaffet och boken i sängen.
Grät när jag läste men inte för att boken på något sätt var sorglig utan för att allt var skit bara.
Försökte tänka.. det gick inte heller.
Meningslösheten bara fastnade mer och mer.
Jag fick ett samtal från någon som gjorde ihärdiga försök till uppmuntran och kreativitet men jag var likgiltig, vilket jag förbannar mig själv för då det var en mycket betydelsefull  person, för mig,  som ringde.

Somande ytterligare två timmar.
Vaknade och insåg att det var middagsdags, den där jävla maten som måste lagas. Även om jag fick hjälp så kändes det som att det kunde kvitta.
Åt middag och sen försökte jag på nytt hitta energi.. förgäves.

Satt vid datorn en sväng, hittade lite om astrologi som jag snöade in på en stund.

Nu är det snart läggdax igen och jag hoppas verkligen att morgondagen inte blir som denna dag.

Kommentera här: