Känslan av att inte räcka till

 

Efter en ganska orolig natt vaknade jag med känslan av att inte räcka till.
Man kan se det så här:
Jag är 100%
Dessa procent skall räcka till att
vara en god mor
vara en god sambo
vara en god kollega
vara en bra tjänsteman
vara en bra hundägare
just nu känner jag att jag inte räcker till på några av dom punkterna.
Det kan handla om prioriteringar men i vilken ordning skall jag då ta dom?
Alla är ju viktiga.
Skall jag lägga mer än 50% på någon punkt?
Ska jag lägga 20% på alla punkter?
Hur många % skall jag lägga på mig själv?
Jag vet inte varför jag just idag tänker på detta men ibland faller jag ner i dessa grubblerier och önskar det fanns ett lätt svar på det.
1 Anonym:

skriven

Du ska lägga 100 % på dig själv först och främst. Du är viktigast!!!

puss

2 Towe:

skriven

och inlägget var från mig så klart

3 Jonas Malmström:

skriven

Jag tycker ju inte de skulle vara så svårt att prioritera om jag nu fick välja mellan dom 5 sakerna! de är ju så klart barnen och sambon för där kan du få mest kärlek och värme, familjen måste ju gå före jobbet och arbets kamraterna jag tror nog att dom konsentrerar sig på sina familjer och jobbet skiter fullständigt i dig om det skulle hända något men de gör inte din familj. och vad beträffar hunden så är du inte ensam om att sköta om den . men nu är det ju så att jag är part i målet så de är väl klart att inte jag ska uttala mig som de så fint heter jag är ju jävig.Och Towe du kan ha rätt i de du säger om att man ska satsa 100 % på sig själv, men de får man nog göra när man är singel.Jag satsar på familjen som jag har nu och jobbet kommer i andra hand, de har jag för att där ska komma in pengar till hushållet. Men att satsa på familjen själv i ett förhållande känns inte så kul precis och de är inte kul att kanske komma på 5 plats i den listan som du skrev vilket du skulle prioritera !!!!!!!!!!!!!!!!! så de ska bli spännande och se hur prioriteringen blir och man kommer efter jobbet och jobbekompisarna

4 Mamma:

skriven

Duskall inte dela in Ditt liv i procentsatser!Är Du på jobbet OK, är Du hemma delar Du din tid mellan man och barn, samt att dom gör likadant. Allt står inte och faller med Dig,låt barnen ta sitt ansvar, gör dom inte det så kan Du strunta i Ditt ansvar mot dom, det är inte några bebisar längre, Du skall vara tillsammans med din karl, det mår Du bäst av.

5 Towe:

skriven

Både mamma och Jonas har rätt. Vad jag menar är att du ska inte glömma bort dig själv. Du ska lägga energi på dig själv så att du själv mår bra och älskar dig själv först och främst innan du kan ge till någon annan. Och det måste man göra vare sig man är singel eller sambo. Utan att för den delen vara ego. Det är just det du är så bra på Maria att du lägger ner så mycket kraft på andra att du glömmer bort dig själv. Jobbet är bara ett jobb. Vem bryr sig. Har man det bra hemma och på sin fritid så flyter hela livet på. Hemma delar du ju med Jonas. Som Mamma skriver: dina barn är stora och kan själv. Att du är där vid deras sida och stöttar är gott nog. Något mer begär inte ett barn. Det är kärlek. Mår du bra mår alla i din närhet bra. All lycka till dig! Puss

Kommentera här: