Efter en tung natt..

Klev jag upp 05.30.
Såg mig i spegeln och insåg att det är inte den vackraste Maria jag sett.
Ögon svullna som på Mike Tyson
Grå i hyn och tom blick
Gjorde vad jag kunde för att få någon rätsida på det men..
Det är faktiskt skit samma idag

Ingenting kommer bli som förut
förutom mina arbetstider som aldrig förändras
Saknaden har inte gett vika en tum och jag kännerr gråten sitta i halsen
Jag ska klara detta idag, jag bara ska!

Tillsammans med kollegor SKA vi klara detta
Men det som förändrats från igår ordentligt är min syn på livet
Livet är inte bara jobb och jobb
Det är så mycket mer även om jag idag har svårt att både tänka och känna

Jag vet vad May brann för och jag ska tänka på det hela dagen idag

Men mitt i allt så är jag rädd
Rädd för min egen reaktion om någon säger något som jag kan uppfatta fel
Rädd för att inte klara av det
Rädd för att börja gråta

Men jag ska klara detta!
Jag måste

Kommentera här: