Vila i frid min underbara vän/kollega/extra mamma

Vid fyratiden i morse somnade min underbara kollega och vän och extra mamma in till följd av en obotlig cancer sjukdom.
May var den som lärde mig att hantera buset på jobbet.
Hon var den som alltid var positiv
Mays högsta önskan var att få gå i pension, åka till norrland och tillbringa dagarna med att fiska.
Flugfiska var hennes passion.
Lax var hennes jakt.

Hon köpte en ny fin bil då svin hade sönder hennes.
Hon ställde alltid upp för sina barn och barnbarn.
May hade mer än två fötter på jorden och tog det mesta med ro.
Det fanns inga busar som var för stora, för farliga eller för aggresiva utan att hon klarade ut situationerna.

May brann för blommor och speciellt för pelargoner.
Hela balkongen var full!
Hon samlade på ugglor och klokheten hade hon gemensamt med dessa.

Hon sa till mig en gång: Maria ALLA människor har något gott i sig men du kan bara se det om du själv har något gott i dig!
Hon plockade svamp, bär och frukter.

Till och med när doktorn hade talat om för henne hur illa det var sa hon: Alla ska vi ju dö men vi kanske kan välja när det är dags.

I morse var det dags, för min /vår fina May att lämna denna värld och åka till Nangijala.
Där sitter hon snart och fiskar och lär de busiga att sköta sig.

Jag fick i somras en pelargon av May.
Den slog ut i morse.
Jag ska hedra dig May med att äta fisk till middag.
Jag saknar dig och kommer att leva för allt vad du stod för.

Älskar dig May!



1 Towe:

skriven

Vila i frid lilla May!

Hon var en underbar människa.

Alltid när man kom upp till avdelningen stod hon där redo för en kram. Vi brukade prata om Härnösand och gemensamma arbetskamrater och hon hade alltid nån gammal anekdot att skrocka om. Jag är glad över att jag fick lära känna henne. Nu får hon frid och slipper ha ont något mer. Saknar dig May!

Kommentera här: